Pressrelease: Omfattande underlag som visar effekten av munskydd skickat till Folkhälsomyndigheten

2020-08-10 / Statsepidemiolog Anders Tegnell har upprepade gånger uttryckt att det vetenskapliga underlaget för bruket av munskydd är svagt, nu senast till tyska Bild:

”Resultatet av de producerade maskerna är förvånansvärt svagt, även om så många människor runtom i världen bär dem. Det förvånar mig att vi inte har mer eller bättre studier av vilka effekter maskerna faktiskt ger.”

Länk till artikeln i tyska Bild

I svensk press: Expressen SvD

I detta sammanhang, och efter att Tegnell hävdat att vi inte gett honom något underlag, vill Vetenskapsforum covid-19, en organisation startad av de ”22 forskarna”, informera om att vi den 2 augusti skickade Anders Tegnell en sammanställning över de viktigaste studierna som gjorts om munskyddens effekter på smittspridningen, och att Tegnell dagen därpå bekräftade mottagandet av detta underlag med följande svar:

 ”Tack. Förmedlar till de som håller koll på detta hos oss. Vi har nog det mesta men verkar finnas några nya.”

Sammantaget visar den nu omfattande forskningen på en otvetydig och genomgripande effekt när munskydd införs brett i samhället. Information som statsepidemiolog Anders Tegnell har tillgång till.

Brevet bifogas nedan.

Till Statsepidemiolog Anders Tegnell
Folkhälsomyndigheten
171 82 Solna

2020-08-02

Bäste Anders!

På presskonferensen den 30 juli fick du en fråga från Sara Milstead på Aftonbladet om huruvida det i Sverige finns några planer på att införa munskydd i trånga miljöer. Du svarade att ni kontinuerligt följer frågan och forskningsläget. När Milstead då sa: ”Det finns ju de som hävdar att det finns ganska gott vetenskapligt underlag för att det fungerar” svarade du: ”Jag har bett flera av dem att skicka mig de underlagen de hänvisar till. Jag har inte fått mer än dom som vi redan är medvetna om.”

Vi undrar nu vem av oss du har bett om underlagen, för självklart ställer vi gärna dessa studier till ert förfogande. Vi bifogar därför information om ett antal av de studier som har utförts, många av dem nya. Den absoluta majoriteten talar för en skyddande effekt, men vi bifogar även ett par studier som inte är konklusiva, för att understryka att sådana också existerar, även om de är få och inte speciellt väl utförda.

De flesta av dessa studier är redan publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller i rapporter från folkhälsomyndigheter, medan några väntar på review:

  1. I Springfield, Missouri fick två frisörer på en salong luftvägssymptom. Men de fortsatte att arbeta, med munskydd (som var obligatoriskt), i en vecka, tills besked kom att de hade covid-19 – och en av dem hade, visade det sig, smittat fyra familjemedlemmar. Då kontaktades de 139 kunder som frisörerna arbetat med. Kunderna isolerades i fjorton dagar. Ingen utvecklade symptom, och av de 67 som testades förblev alla negativa. Samtliga, frisörer och kunder, hade burit munskydd. (https://www.cdc.gov/mmwr/volumes/69/wr/mm6928e2.htm)
  2. På det amerikanska hangarfartyget USS Theodore Roosevelt skedde i april 2020 ett stort utbrott av covid-19. När de ombord senare testades för antikroppar var 60% positiva. Det visade sig att bland dem som hade använt munskydd hade 55,8% blivit infekterade. Bland dem som inte använt munskydd hade 80,8% blivit infekterade. Att undvika gemensamma utrymmen och iaktta social distansering hade också gett positivt utslag, men inte i lika hög grad som användandet av munskydd. (https://www.cdc.gov/mmwr/volumes/69/wr/mm6923e4.htm)
  3. I schweiziska Graubünden skedde nyligen ett utbrott bland personalen på ett hotell. Alla inom personalen bar skydd, men en del bar visir, medan andra bar munskydd. Det visade sig att endast de som burit visir drabbades, inte i ett enda fall de som bar munskydd.(https://www.thelocal.ch/20200715/only-those-with-plastic-visors-were-infected-swiss-government-warns-against-face-shields)
  4. I den tyska staden Jena infördes den 6 april munskyddstvång i affärer och i kollektivtrafiken, tre veckor innan detta infördes i hela Tyskland. Man kunde därför jämföra utvecklingen. Man fann att spridningen av covid-19 i Jena i princip upphörde efter 6 april, men fortsatte att öka i de andra städerna. Författarna skriver: ”Vi anser att en reducering av den dagliga ökningen av infektioner med 40 till 60 procent är vår mest tillförlitliga uppskattning av effekterna av munskydd.” (http://ftp.iza.org/dp13319.pdf)

5. En liknande studie gjordes i USA, där man jämförde spridningen av covid-19 i olika stater, relaterat till om och när dessa stater införde munskyddstvång. Författarnas slutsats: ”Estimates suggest as many as 230,000–450,000 COVID-19 cases were possibly averted by May 22, 2020 by these mandates.” (https://www.healthaffairs.org/doi/10.1377/hlthaff.2020.00818

6. Det har ofta påpekats att ”de länder som har varit mest effektiva i att minska spridningen av covid-19 har varit de som införde allmänt användande av munskydd, såsom Taiwan, Hong Kong, Singapore och Sydkorea”. (https://science.sciencemag.org/content/early/2020/06/08/science.abc6197)
I Taiwan tillverkas sen början av april 13 miljoner munskydd per dag. (https://www.taiwannews.com.tw/en/news/3903194)

7. Man har även tittat övergripande på munskyddsanvändande och ökning av mortalitet i covid-19 i olika länder. I en studie över 198 länder fann man att: ”In countries with cultural norms or government policies supporting public mask-wearing, per-capita coronavirus mortality increased on average by just 8.0% each week, as compared with 54% each week in remaining countries.” (https://www.researchgate.net/publication/342198360_Association_of_country-wide_coronavirus_mortality_with_demographics_testing_lockdowns_and_public_wearing_of_masks_Update_June_15_2020)

8. Proceedings of the Royal Society publicerade 10 juni en matematisk modell över munskyddens effekt, som beaktar både skyddens och bärarnas egenskaper (risken att man tar på munskyddet, bär det felaktigt, etc.). Man fann att om munskydd bärs också av personer utan symptom minskas smittspridningen signifikant, och att detta kan bidra till att epidemin släcks ut, även utan nedstängning av samhällen (https://royalsocietypublishing.org/doi/pdf/10.1098/rspa.2020.0376).

9. Den 1 juni publicerades i The Lancet en metaanalys av 44 studier av sjukdomsförekomsten hos grupper som burit respektive inte burit munskydd. Även om sambandet inte ansågs statistiskt säkerställt var författarnas slutsats av denna genomgång att bruk av munskydd ”kan resultera i en kraftig minskning av risken för infektion”, framför allt vid användande av mer avancerade munskydd. Men, skriver de, även ”munskydd i allmänhet leder till en stor minskning av risken för infektion”. (https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)31142-9/fulltext)

10. En annan metaanalys publicerades 26 juni av brittiska Royal Society och The British Academy. I deras slutsatser står bland annat: Cloth face coverings are effective in reducing source virus transmission, i.e., outward protection of others, when they are of optimal material and construction (high grade cotton, hybrid and multilayer) and fitted correctly and for source protection of the wearer”. Man påpekar också betydelsen av att myndigheterna ger tydliga och entydiga råd: “Consistent and effective public messaging is vital to public adherence of wearing face masks and coverings. Conflicting policy advice generates confusion and lack of compliance.”
(https://royalsociety.org/-/media/policy/projects/set-c/set-c-facemasks.pdf?la=en-GB&hash=A22A87CB28F7D6AD9BD93BBCBFC2BB24)

11. Metaanalyser av studier på andra virus och effekten av munskydd har gett varierande resultat: En metaanalys av effekten vid influensa fann visst stöd för allmänt bruk av munskydd, men om munskyddet användes utan andra smittskyddsåtgärder var fyndet inte statistiskt signifikant. (https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2020.03.30.20047217v2.full.pdf). En annan metaanalys, där man bedömde effekten av munskydd under SARS-epidemin 2003 (också orsakad av ett coronavirus), fann en klart skyddande effekt av munskydd (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6993921/)

12. I den största vårdorganisationen i den amerikanska delstaten Massachusetts – med 75.000 anställda – infördes i slutet av mars munskyddstvång för all personal och alla patienter. Innan dess ökade smittspridningen inom vårdinrättningarna exponentiellt, från 0 till 21,3% (i snitt med1,16% per dag). Efter att munskyddstvånget infördes gick andelen smittade ned till först 14,7%, sedan 11,5% (en minskning med i snitt 0,49% per dag) (https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2768533, sammanfattning https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2768532?fbclid=IwAR37r93KxjJkZvliu6W02vOQHw8QFpghICeBQvZYSpanqPOYmnJRUaMOtiM)

13. En av studierna där man direkt har tittat på munskyddens filtrerande verkan är från i år. Man studerade bland annat ett coronavirus, dock inte det som orsakar covid-19. I luften framför de smittade som inte bar munskydd fann man både luftburet och droppburet coronavirus. När patienterna bar enkla munskydd fann man inte virus framför en enda patient. (https://www.nature.com/articles/s41591-020-0843-2)

14. I en annan studie tittade man specifikt på den filtrerande effekten av tygmasker av olika typer. Man fann att tyg i flera lager signifikant ökade maskens filtrerande verkan på partiklar i virusets storlek. Man skriver bl.a.:We find that cotton, natural silk, and chiffon can provide good protection, typically above 50% in the entire 10 nm to 6.0 μm range, provided they have a tight weave.”
(https://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/acsnano.0c03252)

15. Man har också studerat hur mycket människor petar sig i ansiktet med och utan munskydd. Videofilmer på allmänna platser tagna i Sydostasien, Västeuropa och USA innan och efter Covid-19-pandemin visar att antalet människor med munskydd har ökat radikalt, också i Sydostasien (från, till exempel, i Kina 1,1% innan pandemin, till 99,4% under pandemin) . I en studie av 4699 individer innan pandemin och 2887 individer under pandemin, fann man från dessa videofilmer att ansiktsberöringen gick ner med mellan 50 och 80% i de olika länderna. (https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2768767)

16. Beträffande ett ibland anfört argument, att munskydd skulle ”invagga människor i falsk trygghet”, har det gjorts en omfattande studie på just detta, som publicerats i British Medical Journal. Genomgången avslutas med orden: ”In 2016, Pless argued that risk compensation theory ‘is a dead horse that no longer needs to be beaten.’ We would add that this dead horse now needs burying to try to prevent the continued threat it poses through slowing the adoption of effective public health interventions.” (https://www.bmj.com/content/370/bmj.m2913)

Detta är bara ett axplock av de många studier som vid det här laget har publicerats om hur bruket av munskydd påverkar spridningen av covid-19. Sammantaget visar studierna på ett klart mönster av att munskyddsbruk minskar smittspridningen. Det finns artiklar som visar på att vissa former av munskydd är bättre än andra (se t.ex. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4420971/), men vi har inte hittat någon studie som visar att det allmänna bruket av munskydd ökar risken för spridning av covid-19. Studien i punkt 16 skiljer sig från de andra, i att den handlar om hur munskyddsbruket skulle kunna påverka människors riskbeteende. Begreppet ”risk compensation” är väl etablerat och det vanligaste exemplet som förs fram är att man trodde att bilbälten skulle leda till att människor skulle börja köra alldeles för fort. I det fallet, liksom när det gäller munskyddsbruk, har ingen sådan riskkompensation kunnat påvisas.

Tilläggas bör, som du säkert vet, att både Danmark och Island nu har en munskyddsrekommendation i trånga offentliga utrymmen, och att Finland överväger detta. Ett antal länder och städer rekommenderar eller kräver nu också, inför skolstarten, munskydd i skolorna (Berlin, Spanien, Italien, USA, m.m.), och andra har det under övervägande. Det finns, som bekant, numera väl underbyggda rapporter om spridning bland barn och ungdomar både internationellt (https://www.cdc.gov/mmwr/volumes/69/wr/mm6931e1.htm?s_cid=mm6931e1_w) och i Sverige: (https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/07/12-procent-av-uppsalaborna-testade-positivt-for-covid-19/).

Hoppas detta kan vara till hjälp. Och hör gärna av dig igen om du vill ha ett mer fullständigt vetenskapligt underlag till våra artiklar eller bara vill ha mer vetenskaplig information inför era ställningstaganden.

Vetenskapsforum covid-19 (en organisation bildad av ”de 22 forskarna”)
genom

Anders Vahlne
ordf.
professor emeritus i klinisk virologi
Karolinska Institutet
anders.vahlne@ki.se

Kontaktpersoner

Professor Anders Vahlne, ordförande i Vetenskapsforum covid-19, anders.vahlne@ki.se  tel. 0709280528

Professor Jan Lötvall, kommunikationssekreterare i Vetenskapsforum covid-19, jan.lotvall@gu.se  tel. 0706882005

Vetenskapsforum Covid-19 arbetar brett med information och upplysning om den pågående pandemin och till den relaterade ämnen och områden. Våra mål är att minska sjuklighet och dödlighet i Covid-19, att minska de kroniska sjukdomstillstånden hos dem som överlever Covid-19. I föreningen har vi kompetens inom bland annat virologi, biologi, molekylärbiologi, epidemiologi, infektionssjukdomar, lungsjukdomar, matematik, statsvetenskap, psykologi, etik och riskforskning. Ordförande i föreningen är Professor Emeritus Anders Vahlne, mer information på https://vetcov19.se/

sv_SESVE